fredag 12 april 2013

Det handlar inte om en välfärdssjukdom i vårt fall

Diabetes.. Många har hört folk som drabbas av det som vuxna. Dessa människor har ofta en övervikt som de dragits med i många år. Det sägs att det kryper ned i åldrarna med typ 2 diabetes. För att förstå frågade jag diabetssköterskorna på barnmottagningen och så här tolkar jag deras svar.

Visst kan barn få typ 2 diabetes men den form som Ida fått har INGET med hur vi levt våra liv. Det handlar INTE om att hon fått äta godis någon gång mitt i veckan eller fått ta två portioner efterrätt. Hon har inte kunnat röra på sig mer för att undvika sjukdomen och hon skulle inte kunnat undvikt utbrottet nu genom att inte blivit sjuk i sin halsinfektion som hon hade veckorna före utbrottet. Idas diabetes är "den rätta" formen av diabetes. I hennes fall handlar det om att hennes egna immunförsvar gått till angrepp mot hennes bukspottkörtels produktion av insulin. Immunförsvaret har sett det som ett virus som ska bekämpas och tagit död på hennes egen produktion. För tillfället har hon en liten egen produktion men den kommer att successivt avta helt, det kan ta upp till ett år. Enda likheten mellan typ 1 och typ 2 är i princip namnet diabetes. Det är två skilda sjukdomar!

Många vill förklara diabetes som en sorts allergi mot socker, förr kallades sjukdomen t.o.m sockersjuka. Till viss del har man rätt i det men även en diabetiker måste ha i sig kolhydrater. Speciellt barn. Ida kommer kunna äta ganska likadant som sina kompisar men måste alltid inför en måltid ta insulin. Går vi på kalas så kommer hon kunna få äta tårta, men en mindre bit och med en lite högre dos insulin. Givetvis går det inte att äta tårta varje dag och möta med mer insulin men man äter ju sällan tårta varje dag som "frisk" heller så..
Det är en hel vetenskap om vad hon ska äta dagligen eller som "sällanmat", mängd mat, mängd insulin mm. Det är inte bara antalet kolhydrater vi måste ha lite koll på, det är även fettet i maten. Som utbildad hälsovägledare har jag ett hum men det är verkligen något helt annat när det gäller ens egna barn och hennes väl och ve.
Kort sagt, Idas kropp kan inte bryta ned kolhydraterna i kosten och behöver därmed få hjälp genom insulinet. Men hon måste få i sig kolhydrater för att överleva.

Typ 1 diabetes är en genetisk sjukdom som till viss del är ärftlig men behöver inte vara det.
Typ 2 diabetes är vad vi kan kalla en välfärdssjukdom som kommer av felaktig kost som lett till övervikt och kan vi vissa fall botas genom viktnedgång. Om jag förstått allt rätt så dör inte den egna produktionen av insulin i typ 2 diabetes så som den gör i typ 1. Alltså, kroppen stänger ned den och det är inte det egna immunförsvaret som går till angrepp.

Hur man som förälder mår och upplever beskedet är givetvis väldigt personligt och det spelar ingen roll vilken typ barnet fått sett utifrån det faktumet. Det är dock viktigt att komma ihåg att ibland hålla tand för tunga i sina uttalanden, för det är en traumatisk situation! Oavsett vilken typ.
Så, det är inte min bakning som gett Ida diabetes ;-) Det är inte heller vår matlagning. Eller våra sovmorgnar eller att vi tagit bilen någon gång när vi kunnat gå. Det är en gen som triggat immunförsvaret att ta död på insulinproduktionen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar