Julen 2014 med diabetes

Jaha.. Då har ännu en jul nästintill förflutit. För de flesta brukar julen betyda mycket god mat, godis och dryck. Så även för oss men allt har varit med måtta. Med två typ 1:or och en typ 2:a så har jag försökt begränsa allt. Och jäklar i min lilla låda vad bra vi lyckades i år!! Nästan för bra, Ida blev faktiskt t.o.m. låg efter maten. (var troligen pga att det ju är ganska så fet mat som tar längre tid..) Men hon passade på att njuta extra vilket jag unnar henne. Hon har annars legat lite pressat senaste dagarna innan jul vilket tömt hennes reserv så det där lilla extra behövdes. Och snart väntar snowboardbacken på henne så då kommer det behövas mer käk å mindre insulin igen. Kylan tar hårt och i kombo med aktivitet krävs påfyllning ofta och med kolhydratrikt innehåll. Bara måste säga att jag älskar vår CGM vi fått låna! Ett hjälpmedel jag anser ALLA borde FÅ! Kostar mycket men oj vad den underlättar och garanterat gör att folk både är mer sällan frånvarande samt kan få sitt bs under kontroll.. Sedan att Ida slipper sticka sig 10-15 gånger i fingrar/tår är en rejäl bonus. Innan vi fick CGMen skulle hon en gång innan träningen ta bs och tryckte på fingret och det kom blod ur fyra (!!!!) olika hål i fingret.. Snacka om att vara sönderstucken. Å tyvärr är alla testen motiverade, en tonåring som tränar handboll tre dagar i veckan har väldigt svajiga värden. *suck*

Nu önskar vi er ett gott slut på 2014 och ett härligt 2015! Ta hand om er och kom ihåg att ingen vet hur Ni mår eller känner inför olika saker. Det som du kanske uppfattar som något trivialt kan för någon annan betyda något oerhört. Och givetvis vice versa.. :-)

Resa på egen hand..

Har under några veckor försökt få med mig en kompis på resa men ingen har kunnat av olika anledningar så idag bokade jag en själv! Jag ska åka själv. En vecka. Helt själv. Utan någon som tjatar, eller som behöver mig 24/7. Jag tog all inclusive, och kommer bo på ett spa hotell. Så nu blir det jobb några veckor, sedan en vecka semester och sedan hoppas jag våren kommit igång så energin är påfylld och jag orkar med allt igen.
Dock blev Ida sur på mig. Dels för att hon givetvis ville följa med och dels för att hon är rädd att nånting kommer hända mig. Hon har sett på tsunamidokumentärerna så jag förstår henne men försöker få henne att förstå att OM något händer så spelar det ingen roll vart jag är för är det bestämt så händer det mig ändå..

Läkarbesök

Så var det dags igen för ett läkarbesök. Nu har jag dock bytt vc och hoppas därmed få lite kontinuitet. Vad gav besöket då? Ja.. Läkaren tyckte jag skulle gå ned i tid och fortsätta med medicinen. Nu har jag 6 arbetsdagar kvar innan julledigheten så jag hoppas slippa gå ned i tid nu och se hur det känns efter ledigheten. Rätt eller fel? Ingen aning men nu orkar jag varken ena eller andra så vanliga vardagsrutiner känns välkomna.

Så glad för deras skull!

Igår fick vi höra om nyheten att en Trollhättebo vunnit 2 miljoner kronor. Å det visade sig vara en vi känner! De har haft det tuff ända sedan hans sambo fick någon oförklarlig åkomma som liknade MS för  typ 5 år sedan. Minns de skulle till att gifta sig den sommaren men så blev hon dålig och de sköt upp det och sedan inte kommit till skott då hon aldrig blev bättre och undersökningarna liksom aldrig visade vad det var..
Men nu så fick de äntligen lite vind i seglena och jag hoppas de nu unnar sig något härligt resmål och bara rår om varandra.
Grattis Kimmen och Tina!! <3

Olyckligt..

Förra veckan gick jag upp i arbetstid igen. Dryga två månaders sjukskrivning var till ända. Å hur har det gått då? Njaee, ska väl inte säga det gått direkt bra men jag kämpar på. Det föll sig inte bättre än att jag dag 1 skulle jobba med vikarier då mina närmsta kollegor dels gick hem tidigt och var hemma pga vab. Dag två fick jag två vikarier igen.. Stressen och pressen var hög och jag kände hur jag var nära gråten flera gånger men bet ihop. På det så hade Ida en skitvecka med höga värden från lunch och framåt. Oförklariga värden, såna som sliter hårt på oss runt då vi försöker stötta och hjälpa. Olyckligt sammanträffande att det krånglar på båda fronterna när jag egentligen skulle behöva ha det lugnt och lättflytande. Behöver kanske inte säga jag valde att inte göra något annat än att flyta med, inga stora saker genomfördes på arbetet, hemmet fick funka utan att jag engagerade mig nämnvärt, vilket det ju gjorde bra då vi den veckan hade Linas så maten fick Ida hjälpa till med mycket mm.
Denna veckan kommer jag ha en tuff vecka med bla luciafirande på jobbet samtidigt som Grynets förskola har. Hade bestämt mig för att jag är mamma i första hand och skulle gå på Grys men så ändrades våra scheman och nu jobbar jag till kl 15:45 och firandet börjar 16.. Plus att vi har APT direkt efter på jobbet så det sket sig så att säga… Nu får maken filma och så får Gry berätta om det sedan istället. Kan bli en mysig stund för oss båda.