Första hela dagen själv med barnen

Ja, jag vet.. Jag har haft det lyxigt som fått ha maken nära och att han kunnat jobba förmiddagen så jag fått avlastning. Idag är första dagen jag är ensam hela dagen. Maken kommer hem framåt 18-19 tiden.. Än så länge har det gått jättebra. Gry har ätit och gjort en fin blöja. Jag/vi har gått och mött Ida på väg hem från skolan. Nu sover Gry i sin vagn ute på altanen där jag sitter och har just ätit lunch. Ida leker med en go kompis. Ska nog få kläm på livet som tvåbarnsmamma med :-)

RS-viruset

Igår när BVC var här frågade vi om detta. När vi fick Ida var det inget vi behövde tänka på eftersom sommartid är det nästintill obefintligt. Nu sa hon att än hade de inte hört något om bekräftade fall men det dröjer nog inte länge. Minst två månader skulle vi undvika folksamlingar och vara extra noga med handhygienen både på oss själva och eventuella besökare. Jag frågade om Ida skulle behöva byta kläder och så när hon kommer hem från skolan men det tyckte hon inte var nödvändigt. (endast om hon varit i kontakt med någon som har magsjuka)

God handhygien är ju rätt lätt att efterfölja för egen del, svårare är det att be vuxna att tvätta sig.. ;-)

Jag räknade lite på två månader framåt och sa till Tom att vi nog får ta nån extra månad, decembermånad är verkligen ingen månad att börja vara ute i offentliga miljöer för en bebis :-) Personligen tycker jag nog dessutom att så liten har man ingen direkt behållning av att vara ute bland folk så Gry kommer allt slippa det så länge det är möjligt. (är ju fördelen när man är två föräldrar)

BVC på hembesök och höftultraljudskontroll

Efter en lite stökig natt somnade vi vid 5-tiden ordentligt. Ida kom ned vid sju och maken fixade frukost åt henne och fick iväg henne till skolan. Jag och Gry sov vidare :-) Maken återkom till sängen när Ida gått och vid 9-tiden vaknade jag, vilket var tur för kl 10 skulle ju BVC komma på hembesök. (är ju trevligare att få besök när man är påklädd och har ätit lite frukost.. )

En go BVC sköterska kom och hade mycket information att delge, viss ny för oss annat lite av repetition. Hon kollade över Grys kropp och så vägdes hon. Tyvärr hade hon inte gått upp direkt i vikt, endast 10 gram, vilket "var på tok för lite" som sköterskan sa.. Nu är jag dock inte direkt orolig eftersom hon äter, sover och gör ordentliga böljor. En av fördelarna att vara andragångsmamma kanske.. Inte lyssna på allt som om det vore den enda sanningen. Men hon tyckte vi skulle ge lite extra mat efter varje måltid, antingen utpumpad bröstmjölk eller ersättning. Jag har sett en ökning när jag pumpar så det rör sig nog bara om nån-två veckor innan jag är i mitt "arlako producerande".

När hon åkt var det dags för amning och därefter hade vi tänkt åka till sjukhuset för höftultraljudskontroll. Sagt och gjort. Förra gången låg jag inne på vardagar så då fick maken fixat det innan hemfärd, denna gången blev det ju över helgen så nu fick vi åka tillbaka. Sist var det kö så maken löste biljett för en timme. Vi knatade upp och fick gå rätt in och det hela tog 1 minut. Lite snopet var vi tillbaka vid bilen efter typ 15 minuter.

Vi tog en sväng förbi Maxi och så var det raka vägen hem för nästa matningsdags närmade sig. Ida kom hem och vi åt lite mat och nu är läxorna gjorda så nu ska vi nog passa på att ta oss en promenad i höstsolen.

Tjing!!

Premiärtur med vagnen

Igår sken solen och det var relativt varmt ute, 16 grader. Maken handlade på vägen hem från jobbet och Ida kom hem. Efter gjorda läxor och en lite mellis tog vi oss en promenad med barnvagnen. Givetvis körde Ida :-) Det blåste lite men Gry låg så bra nedbäddad att hon sov i 4 timmar där i. (nej vi gick inte i fyra timmar men vi tog inte upp henne) Jag kände dock i brösten jag måste klä mig bättre.
Gry sov som sagt gott och när Ida skulle gå på sin gymnastik träning så gick vi allesammans med vagnen dit. Väl där fick Ida chansen att visa upp sin lillasyster för klasskompisarna som kom som flugor till en sockerbit. Gissa hur stolt hon var på en skala ;-)

Idag blåser det mer och ser inte alls lika mysigt ut att gå med vagnen men vi får väl se, frisk luft är ju underbart och kläder efter väder har vi ju...

Spricka i fasaden

Alltså.. Att föda barn har sina följder. Vissa helt underbara, som att få sniffa nyfödd bebis doft. Andra mindre roliga text avslaget eller sömnad. Å då menar jag inte sov sömnad utan stygnen som följer efter ett snabbt förlopp. Jag kom ihåg från ett av förra gångens föräldraträffar så talade ledaren där om att vi inte skulle trycka på utan liksom låta det komma ut av sig självt. Lätt att säga om man har en gråtande bebis som vill att mamma ska komma NU! Som laktosintolerant har jag dock ett lite knep ;-) Jag dricker vanlig mjölk vilket leder till att det, ja jag ska inte säga sköter sig självt men i allafall kommer lättare.

Förra förlossningen blev det inte en spricka i fasaden utan många små. Var inga problem direkt då. Denna gången tog jag igen det med råge. Fick en bäckenbottsbedövning som satt i nästan ett dygn och utan att ha kollat efter känns det som jag nog blev rätt mycket sydd.

Men!! Återigen, det positiva överväger många gånger om! Gry får alla smärtminnen att blekna och snart kommer ju sömnaden vara läkt och då har jag ju fortfarande dessa två underbara barn kvar.

Välkommen Gry!

Klockan 07.57 den 22/9 2011 kom vår andra dotter till världen. 52 cm lång 3855 gram och med massor med hår på huvudet. Starka lungor och en vilja av stål.

Allt gick jättebra, hann vara inne på förlossningen nästan 2 timmar innan det var över..... Ska berätta mer om själva förloppet inom kort.

Gry är en kopia (till utseendet) av sin storasyster. Och Ida är den absolut stoltaste storasystern jag har sett någonsin!

Varmt välkommen till oss älskade Gry!!

Höga hjärtljud

Ojoj.. Vilken kväll det blev då. När jag ringde vid 18.30 så skulle vi visst varit inne kl 17.. Förklarade varför vi ej kommit och fick ny tid - 19.30. Kom dit och CTG kurva togs. Litens hjärtljud var höga, 170-180. Vi fick lämna undersökningsrummet dels för det är grymt varmt därinne samt för att ett annat par skulle undersökas. Vid 21.40 var jag återigen kopplad till CTGn och nu fick vi ligga där i 70 minuter. Då behövde jag gå på toa och blev losskopplad. Sa att Liten alltid ogillat när jag legat på rygg varpå bm föreslog jag kunde ligga på sidan. Efter 15-20 minuter kom bm in igen och sa att nu var kurvan myyycket bättre och vi fick lov att åka hem. Doktorn hade clearat oss :-)
Dock så kommer vi få åka in till 8.30, så till vida Liten inte arbetar på själv nu, och bli igångsatta. Därmed inser jag att jag nu borde ligga till sängs och försöka sova, mellan värkarna :-)

Surtant!

När jag ringde i morse talade jag med en supergo barnmorska som sa vi var välkomna upp vid 17, om inte värkarna kommit igång. Sen fick jag en mängd förmaningar om att kolla så det inte ändrades i färg, vila, röra mig mm. Mitt på dagen tyckte jag det var lite väl mycket rosa så jag ringde för att vara på säkra sidan. Då svarade en riktig surtant. Nej, det var inget farligt med rosa. Och när jag sa vi skulle komma vid 17 sa hon snorkigt att det stod det inget om i papprena så det var bättre jag kom inom 12 timmar från vattnet gått. Jaa, sa jag.. 21.30 är väl rätt sent att komma för en sån kontroll... Men kom 19 då fräste surtanten.. Hej hopp vad välkommen jag kände mig plötsligt. NOT!

Nu har jag och maken bestämt vi åker och lämnar Ida hos farföräldrarna och så ringer vi upp och åker in. Jag har inga regelbundna värkar men vi vill veta vart vi är i processen samt så är jag ju nojig med att Liten KAN ha vänt sig, så som syrran gjorde. Det upptäcktes ju 14 dagar före BF. Vilket det är idag om man går på ULs BF.

Annars är jag lugn :-) Liten rör på sig, det kommer värkar då och då och vi fick i oss middag så nu ska jag klara mig till i morgonbitti. :-)

PLOPP!!

Är riktigt synd jag varit själv nu båda gångerna vattnet gått för jag är övertygad om att PLOPPET måste höras lika mycket utanför kroppen som inuti. Ja, vattnet gick nu på förmiddagen. :-D Och det med besked. Kära nån vad vatten jag burit runt på, gick nog ned 1 kg bara där ;-)
Ringde förlossningen och fick tid kl 17 idag. Förhoppningsvis har du kommit innan sa hon med värkar. Har haft två sammandragningar men inte värre än jag kunnat andats vidare lugnt. Liten rör lite på sig så det sipprar vatten mest hela tiden. Fick order att hålla koll så det inte blev gulgrönt. Lite ljusrosa är det men bara pyttelite så jag går här och vankar.
Svärmor ringde och var stressad, mamma blev stressad men jag är kolugn :-) Låter kroppen få arbeta i sin takt nu. Grunnar på om jag ska fixa i ordning så maten bara är att värma på sen eller hur jag ska göra. Det kan ju ta fart, men mat måste vi ju ha..

Nattsömn

Ja, inatt fick vi sova. Eller i varje fall maken, jag har ju mina toalettbesök vid 2 och 4.. Är egentligen fascinerade hur man innan jag blev gravid kunde känna sig halvt död om man vaknat en natt vid ett tillfälle och nu kan gå upp 2-4 gånger och vakna utvilad ändå? Kroppen är då bra smart på det viset.

Ida fick sova kvar hemma i natt, även det är ju lugnande för oss alla. Inte för det går någon som helst nöd på henne när hon sover hos mor eller farföräldrarna men vardagsrutiner är ändå tryggast och lugnast. Ida själv hade nog gärna sett att fått sova borta tills Liten är född, men det KAN ju ta upp till en månad till så vi spar det tills det är "skarpt läge" igen ;-)

Tänkte bara uppmärksamma dig som läser att jag inte lägger in varje inlägg på FB, utan du är varmt välkommen att kika in själv också :-) Ser en ökning då jag lägger in på FB men jag skriver nästan dagligen så..

9 timmar..

Efter ca 9 timmars värkande lade sig lugnet i magen igen. Liten som varit väldigt aktiv mellan värkarna verkade lägga sig till rätta och somna. Någon halvtimme senare somnade även jag. Då var klockan halv sex ungefär. Vi hade lovat Ida att ringa henne kl 7 om vi inte åkt in. 7.02 ringde hon, farfar hade läst på FB att värkarna avstannat. Grymt frustrerande när jag kämpat hela natten men skam den som ger sig. (har haft en värk nu medan jag skrivit så det händer allt något igen.. :-) )

Lider lite med stackars maken som fått sin nattsömn totalt sönderhackad, han sa dock han fått sova många gånger under natten. (gäller att se det positiva)

Förra förlossningen startade med vattenavgång, denna inte. Inte utan jag tycker det alltid borde starta med vattenavgång för nu känner jag inte igen mig alls.. På förlossningen frågar de varje gång om jag sett blod eller slemproppen, tror de på fullaste allvar jag tänder lampan och kollar efter?

Nåväl, jag ska väl göra som alla säger - lägga mig ned och vila inför vad som komma skall.

Rätt skön helg

Trots jag sovit uruselt på nätterna har vi haft en rätt go helg i familjen. Maken var i väg i torsdags och tog av masten på båten och fixade lite inför upptagningen.

I fredags hade Ida ledigt från skolan så maken passade även han på att ta lite ledigt och vi vek dagen åt att hjälpa mina föräldrar att klippa deras lönn. (den klipps varje år för att inte bli gigantisk och det tar ungefär 3 timmar att göra, om alla hjälps åt) Efter det for vi hem och fixade fredagsmys, taco.. Ida somnade i soffan och när maken bar upp henne var hon som en säck potatis och helt okontaktbar :-)

Lördagen drog vi oss i sängen rätt länge. Det är ju så mysigt att bara vara och få prata om allt och inget. Sedan lekte Ida med några vänner, maken for iväg till några av sina vänner en sväng och jag försökte sova. Ja, försökte.. Telefonen ringde 5-6 gånger så till slut gav jag upp. Lördagsmyset blev grillade hamburgare och pepsi max :-) Istället för att Ida skulle somna i soffan gick maken och hon upp varpå de båda somnade ganska omgående så där satt jag ensam i soffan och glodde på dumburken tills maken kom nedskuttandes och påstod han var vaken.

Jag vaknade någon timme efter jag somnat av illamående, tät näsa och ett livligt barn i magen. Slumrade till för att väckas av Ida som inte kunde sova i sin säng. Hon kröp ned i vår och sen fick jag inte direkt någon mer nattsömn. Vid 6.30 började hon vakna till liv igen och då gled jag iväg på drömexpressen. Vaknade till ett par gånger för att slutligen vakna vid 10. Då fick jag för mig att scones vore ju gott till frukost, upp och baka. Körde igång en tvättmaskin och plockade undan lite medan maken styrde i ordning med resten av frukosten. Usel nattsömn ledde till att jag efter avslutad frukost däckade i sängen igen. Familjen passade på att greja lite ute inför hösten och sedan var det dags att äta igen. Ida hade dansträning och medan hon var iväg på den gick jag och maken en promenad. Var riktigt härligt ute men uj vad kondisen har försvunnit... :-/

Väl hemma igen så diskuterade vi lite trädgården, en ev utbyggnad och hur vi kan lösa lekstugefrågan smidigast. Sedan kom svärföräldrarna förbi och de hade varit ute i skogen en sväng och hade därför med sig en hel kasse med trattisar. *jublar* Visserligen är själva plockandet nästan roligast men uj vad gott med svamp!! Hela familjen rensade och Ida påpekade flera gånger hur kul och mysigt det var att göra det tillsammans. (jepp, jag brukar göra det själv annars...)

I säng med Ida och lite dumburkstittande innan vi knoppade in för kvällen. Tog nässpray strax innan tandborstningen och fick sova i nästan 3 timmar innan första toalettbesöket. Sedan 2,5 timme till nästa besök och slutligen 2,5 innan makens alarm ljöd. Nu är maken på jobbet, Ida i skolan och jag ska strax krypa ned under täcket för en lite sovstund igen. I eftermiddag är det fullt ös med läxor, träning och matfixande innan jag får paus igen. Ja, inte jag som ska träna men som mamma får man ju nästan sig ett pass bara att se till allt är klart i tid och det som ska med är med.

Många säger måndagen är rätt skön att komma tillbaka till jobbet på för att då kan man vila lite efter en hektiskt helg. Jag ska vila hemma inför en fullspäckad vecka. Å vem vet? Kanske Liten kommer på tanken att vilja komma ut snart.. *hoppas*

Livet som gravid

Livet som gravid börjar lida mot sitt slut. Och alla som varit i slutskedet av en graviditet vet man både längtar halvt ihjäl sig efter det ofödda barnet och småfasas över vad som komma skall. The end is near of the life as we know it så att säga. Igår såg jag en framsida på någon gravidtidning på Ica där någon av Graafsystrarna (lär mig aldrig vem som är vem) sa hon längtade efter att bli smal igen. Nåväl, smal var jag inte direkt men jag saknar allt att ha min kropp för mig själv ibland. Jag längtar däremot oerhört efter att få sova på mage. (vilket jag vet inte kommer funka än på några månader då jag kommer amma..) Eller jag längtar efter att nå mina fötter utan att någon sparkar mig hårt i revbenen i protest mot att bli ihopknölad. Eller kunna sitta vid matbordet och nå fram med huvudet över tallriken för att slippa se ut som jag egentligen borde haft en haklapp. Charmiga småsaker som man som ogravid ler åt och inte ser som några som helst problem.

Ja, snart är min andra graviditet till ända och som alla i samma sits gör jag små försök att få ut Liten. Något man glömmer ganska fort efter barnet är ute är tyngden och kämpandet slutspurten ändå är. Det är inte utan man blir smått irriterad på folks hurtfriska kommentarer, för visst vet även vi gravida att barnet kommer när de är redo. Vi är gravida, inte idioter. Det jag tycker är härligt nu är lite av den vetskapen att bara några dagar efter Liten är ute kommer även jag glömt alla de här "besvären". Dels för det kommer vara andra besvär och dels för att det som är jobbigt nu bleknar i minnet så fort man ser sitt barn. Jag är ju omföderska, jag vet allt det där. Likväl vill jag bara påminna mig själv och andra om några tänkbara "problem" som man kan uppleva.

Sömnen- För min del störd redan från innan jag vet om jag är gravid pga illamående och ryggsmärtor. Ju längre graviditeten framskrider dessto mer störd för att nu i slutet vara 1-2 timmars sömn åt gången. (det sägs det är kroppens egna sätt att ställa in sig på vad som komma skall med ett hungrigt barn 24/7)

Kroppen- Minns en kollega som sa hon aaaaldrig skulle säga till någon gravid efter hon själv varit det att denna är vacker som gravid. Jag har sista tiden känt mig som en padda. Eller som en av de där superöverfeta man sett på tv där det liksom sticker ut två ben med svullna fötter under en gigantisk mage. Redan i 3-4 månaden började jag oroa mig lite för hur jag skulle fixa duschandet i vår dusch. Duschväggens ingång är ganska smal, inga problem för normala människor men med en bebismage är det supertrångt. (jodå, jag kommer allt in men maken får sig ett gott skratt varje gång..)

Toalettbestyr- Jag vet inte hur andra har det men jag har nog väldigt korta armar. Och jag är en vanemänniska utan dess like. Fast jag är även en problemlösare så jag får ihop det men uj vad jag längtar efter att få gå på toan på "mitt" sätt igen när magen är borta.

Humöret- Ja, förlåt älskade make och dotter för mitt humör. Jag har dock världens bäste man som förstår att innerst inne är det inte jag som säger eller få såna utbrott som kan komma. Sedan förstår nog de flesta människor att med störd sömn i flera månader påverkar humöret en del också. Är man sedan som jag är en person som är van vid att ha full kontroll på det mesta och ganska många järn i elden samtidigt så påverkas humöret utav att inte orka/ha möjligheten till det.

Ja, det är några av de sakerna jag tycker har varit påfrestande i denna graviditeten. Jag sa att jag aldrig skulle klaga om jag någonsin blev gravid igen. Det var minnesförlusten som lovade något sådant. Att vara gravid ÄR påfrestande. Men som väl är så glömmer man som sagt bort det när man har sitt barn i sin famn. :-)

Livet som gravid har för min del varit underbar denna gången, det är slutspurten som tar energin ur mig. Men snart är även det ett minne blott :-)

En halv skog..

För tillfället är denna blivande mamman rejält förkyld. Kanske lika bra att vara det nu än sedan när Liten väl kommit ut men det är ju den där lilla biten med att få luft. Som höggravid har man ju svårt att få luft då lungorna är någon helt annanstans än de brukar vara plus att de dessutom är ihoptryckta till minsta möjliga yta. Lägg då till en näsa som antingen rinner eller toktät. De som känner mig vet jag väldigt sällan tar någon form av läkemedel och hellre går med dubbelsidig öroninflammation än söker läkarhjälp förstår att det nu är med viss oro jag tar nässpray.

Näsan ser ut som ett stoppljus nästan efter allt snytandes. Jag har lock för öronen då jag snyter mig så hårt jag kan utan att kissa på mig. (ja, riktigt bra knipövning är det att vara höggravid som nyser/snyter sig..) Och snart är nog mina händer snustorra eftersom jag tvättar dem och tar handsprit för att inte smitta övriga familjen efter varje gång jag snutit mig.

Till detta går det ju en hel del papper. Typ en halv skog.. :-/

Romantik på hög nivå..

I går satt maken och jag i soffan kikandes på dumburken. Maken snosade lite i min nacke och sa jag luktade gott. Introvert som jag är svarade jag "önskar jag kunde säga detsamma" Varpå jag snabbt fick förklara att jag inte har något luktsinne för tillfället och därmed inte kunde säga detsamma, det var inte så att han luktade illa.

Bara hundägare

Vanliga dagar är vår gata ganska så "trafikerad" med fotgängare och barn som cyklar till div träningar mm. Men idag är de enda jag sett gå förbi här hundägare. De kan ju inte välja så de går oavsett. Ida gick till skolan och kom hem gåendes. En fd klasskompis gick förbi på väg till förskolan för att hämta sin store son, annars är det som sagt hundägare endast. Jag saknar min hund något otroligt, fast idag hade jag nog inte fått ut henne ens med lockande av korv. Hon var klok min lilla Olivia.

Oväder

Idag har en storm dragit in över vår del av landet. SMHI har utfärdat klass 1 varning. Dock tycker jag inte det blåser så kraftigt, även om det blåser. Men troligen upplever jag inte blåsten lika kraftig då vi bor mellan två berg.

Jag tände i kaminen förut för att få bort lite av den råa luften som blir så här års. Tänkte dock inte på att jag själv är så varm så nu sitter jag här i värmen och nästan svettas :-) Mysigt är det dock att sitta och kika in i elden och höra dess sprakande samtidigt som regnet slår mot rutan.

Ikväll kör Idas gymnastikträning igång. Fick ett underbart erbjudande från en av Idas kompisars mamma, hon erbjöd sig köra hem Ida. Jättetack! Maken ska iväg och jag har ju en aning svårt att gå, trots det inte är långt.

Liten har kämpat därinne idag. Dock inte så mycket nedåt som igår, vilket på sitt sätt är ganska skönt. Jag har ont i halsen och efter ca 2 veckor verkar snoret lossna istället för att bara täppa igen snoken. Nåväl, allt löser sig nog till det bästa. Har grävt fram amningskopparna jag hade förra gången, ska koka dem så de är klara inför uppdraget igen snart. Tror jag har koll på det mesta inför ankomsten. Längtar!

På rätt köl

Vis från förra gången var jag aningen orolig för att Liten skulle köra en repris utav syrrans rumpsittande vid kontrollen idag. Men gullungen låg allt med huvudet ned och rumpan uppkörd i revbenen. Från att ha legat i rörligt läge sist låg hen nu fixerad.

Barnmorskan tyckte jag skulle vänta 3 dagar till så Liten inte räknas som prematur. Hon utgår ju från UL som säger BF 5/10. Själv räknar jag från sista mensdagen och då är det 29/9 som gäller. Nu tror jag inte Liten är så liten att hen kommer se ut som en prematurbebis även om hen föds idag. Min föga viktuppgång till trots. Liten ligger på SFkurvan över "normal" vilket ju påvisar aningen större än "normal". Jag har nu gått upp dryga 7 kg.

Idag hann maken med att vara med. Vilket var skönt. Han fick även några frågor :-) Tror han dock ogillade att se hur "hårdhänt" bm är vid undersökningen. Idag gjorde det ont rejält vilket verkade förvåna henne för hon sa något i stil med "ja, du har nog haft värkar alltid.." Vi får väl se om jag träffar henne om två veckor eller inte. :-) Innan vi gick påpekade hon att jag inte skulle vänta ut värkarna för länge denna gången i och med jag fött tidigare, brukar som regel gå fortare andra gången. Längtar!!

Morgonurin

I morgon är det återigen dags att träffa barnmorskan på mödravården. Något som är nytt från förra gången jag var gravid är att man nu får ett rör att ta med sig morgonurin i. Förra gången fick man kissa i mugg på plats, vilket inte alltid var så lätt för man kissar ju ganska ofta som gravid och ibland glömde man bort sig och kissade innan man for dit. (iaf jag) Jättesmidigt att kunna ta med sig morgonurin, om man nu kommer ihåg att kissa i det där lilla röret..

Jag har dock funderingar på när är det morgon? Jag menar, jag är ju uppe på toa 2-3 gånger per natt/tidig morgon. Ska jag kissa i röret första gången jag vaknar? Andra? Eller tredje, då även övriga i familjen vaknat just för det är morgon.

Jag har gjort lite olika. Tror egentligen inte det är så väldans viktigt det är morgonurin men ibland blir jag så petig och ordmärkande... Är mest nöjd att jag kommer ihåg att ta fram det däringa röret kvällen innan jag ska till mvc. OCH att jag kommit ihåg att få med det till mvc. Förra gången var det en lunta med papper som skulle släpas med, dem slipper man denna gången. Nu är det bara att komma ihåg tiden och urinröret. (kanske det är för att öva in blivande mödrar på att komma ihåg sina barn då de ska till bvc.. ;-) )

Men är det någon som har ett vettigt svar på min undran? När ÄR det morgon? Första, andra eller tredje gången?

Dop och lugn helg.

I torsdags for jag iväg och mötte goa Elin för lite quiz i grannstaden. Brukar vara musicquiz men i torsdags var det mer en allmänbildningsquiz. Var kul att se en del fastnat under åren ;-)

Medan jag var iväg cyklade familjen ned till centrum och köpte lösgodis inför Idas bioafton dagen efter. När jag kom hem sov Ida så maken och jag kikade lite på dumburken innan även vi knoppade in.

Fredagen var det upp och iväg med Ida till skolan. Fixa lite och så kom hon hem. Lite mellanmål i magen på henne innan en av hennes klasskompisars mamma kom och hämtade upp henne inför bion. En påse micropopcorn, en festis och en påse med 10 godisar i fick hon med sig. Maken hann hem innan hon for och vi åkte sedan tillsammans till köpcentrat för lite matinköp. Väl hemma så körde maken igång med att klippa gräset, tvätta bilen och greja. Precis som han gjorde den dagen vattnet gått inför Idas födsel. Dock så gick inget vatten i fredags... Tyvärr.

Fredagsmys och i säng inför lördagens event, dop.

Lördagen vaknade vi relativt sent. En grötfrukost och så börja kika på vad vi kunde tänkas ha för kläder. Maken skulle ju vara fadder så han fick ha kostym. Trots att vi hade gott om tid så kom vi iväg för sent och kom insusandes på kyrkoparkeringen 3 minuter innan det skulle börja. 4 barn skulle döpas. 30 minuter senare och ett sovande dopbarn var det hela över. Japp, makens famn är trygg varpå Sarah somnade sött strax innan det var hennes tur. Fotografering och sedan italiensk buffe innan hemfärd igen. Nu hade vi med oss några goda vänner hem. Maken tog barnen i vår bil medan jag och min vän for förbi köpcentrat igen för lite annan matshopping. Tacomys stod på menyn. Vid 21 for de hemåt och 21.30 såg vi på en dokumentär om 11/9. Ida somnade i soffan varpå maken fick bära upp henne. Vi somnade runt 23 tiden och vid 7 kom Ida ned för då började det åska.

Söndagen hade vi planerat att antingen klippa mina föräldrars lönn (gör vi varje höst) eller åka till båten för att ta ned masten. Pga regnet blev det ingen lönn klippt. Masten fick också vänta pga regn och blåst. (och lite orkesbrist) Istället så kom min barndomsvän förbi på en fika medan maken och Ida var i väg på lite badmintonträning. Idag gjorde jag Leilas pepparkaksmuffins med lingonsylt. Grymt goda!

Nu är det söndagkväll och Ida ska strax i säng. Typiska kvällsrutiner och det eviga tjatet ;-)

Förvärkar och sammandragningar samt ett ständigt tryckande ned i bäckenet. I morgon är det dags för MVC igen. 18 dagar kvar till BF.

Aktiv natt

Efter en ganska molande dag igår så blev natten dessto aktivare. Ett rejält tryckande i bäckenet och många kraftiga sammandragningar vilka en del tog andan ur mig helt. Illamående och en viss oro.

Vid 5-tiden vaknade jag och gjorde nattens sista toabesök (för visst är det tidig morgon så dags egentligen?) Efteråt var Liten väldigt aktiv i sina rörelser därinne. När klockan ringde 6.55 kom nya sammandragningar. Märks väl det drar ihop sig. Förtillfället är det lugnt men jag anar det kommer vara av och på med aktivitet fram tills Liten bestämt sig för entré. Ida har gått till skolan och jag tänker göra som jag gjort de andra morgnarna när hon gått, lägga mig och sova nån/några timmar till. (man ska aldrig säga det är lugnt, nu kom nya sammandragningar *pust*)

Idag har jag bara planerat att åka och stödhandla lite av sådant som tar slut och man inte kan köpa för en hel vecka vid samma inköp. Såg en reklambild igår på en snygg kofta som skulle vara bra vid amningen sedan som jag tänkte kika på också. Ida ska åka på bio med sin klass. Två mammor i klassen har styrt upp så att i princip alla ska åka med :-) Roligt för barnen! Smurfilmen i 3D blev det :-) Maken erbjöd sig att köra men gulliga som de är styrde de upp så han slapp, utifall Liten får för sig något.. *tack!* Får även kika över vilka kläder vi ska ha i morgon när vi ska på dop. Maken ska vara en av två faddrar.

Nä, sova lite till var det!

4 av 6

4 av 6 föräldrapar har nu fått sina bebisar. Grattis till er som får snuffa bebisdoft och njuta av era små! Jag och en tjej till går fortfarande med våra magar. Vi är beräknade nästan samtidigt så vi får väl se vem som blir först :-)

Denna väntan..

Tänk vad vi människor hela tiden går och väntar på något. Som liten väntar man på att få bli större för att få göra vissa saker tex åka någon viss attraktion på något nöjesfält, börja övningsköra eller kanske ta hål i öronen. Sedan börjar väntan på att få flytta hemifrån, träffa kärleken och bilda familj. Någonstans där emellan går man ofta och väntar på att få svar från antingen intagningen från tex en högskola eller något jobb man sökt.

Många väntar på att det ska bli någon speciell årstid och andra längtar tillbaka till det som nyss varit. Väntan på att middagen ska bli klar, eller tvättmaskinen, favoritprogrammet på tvn ska börja, barnen ska somna, färgen ska torka, såren läka eller att lönen ska komma. Just den där sista där.. Lönen ska komma, den har varit sommarens tyngsta. I varje fall i vår familj. Alla vet ju att någonstans mellan den 25-27 i varje månad kommer lönen i på kontot. Ibland önskar man den varit högre än vad den blev men det har i varje fall alltid kommit in lön, om man har jobbat.

I våras tog vi beslutet att jag inte skulle jobba, vi skulle klara oss bra på makens lön. Jag skulle vara med Ida och ge henne ett skönt långt, härligt sommarlov. Sista sommarlovet som ensambarn. För att inte ha en stor utgift varje månad som fritids är (även om det, när man jobbar, är en väl investerad utgift) så sades fritidsplatsen upp. Då vi ska få en Liten söktes ingen ny inför hösten, annars måste ju det göras minst 3 månader i förväg. Jag gick på sommarlov från högskolan, Ida slutade sitt andra skolår och maken körde på med lite dryg heltidstjänst. Junimånad flöt på som vanligt. Tills lönen skulle betalas ut för maken. Ingen lön kom. Den dröjde några dagar. Ingen större skada skedd men lite olustigt kändes det. På företaget han arbetar får man lönen olika dagar beroende på vilket fackförbund man tillhör. Julimånad var makens semestermånad. Han åkte in några gånger för att ha lite koll på läget. Ena fackförbundets medlemmar, de som får lön den 25e fick sin lön. Maken tillhör de som får 27e och de fick ingen lön i juli. Det dröjde flera dagar den gången. Det blev månadsskifte. Till slut kom lönen. (det sura i kråksången är att de som fick lön inte varit inne och arbetat sedan i april medan de som jobbat på i full fart inte fick någon..) Augustimånad flöt på efter lönen kommit. Maken jobbar heltid och när nu lönen skulle komma den 25-27 hände återigen inget. Idag har vi den 8 september, 12-14 dagar efter lönen skulle funnits på kontot men ännu syns inga pengar till. För vår personliga del klarar vi några månader då vi varit förutseende och sparat undan pengar, inte för att ta av istället för att få lön men som nu får gå till de löpande utgifterna.

Idag väntar nog de flesta med hopp om att företaget ska få respit, även om somliga anser det är fel. Många anser det vore bättre företaget gick i konkurs för att folk ska få chansen att gå vidare. Vad man då inte tänker på är att ingen vinner på en konkurs. Underleverantörerna får inga pengar vid konkurs. Fodringsägarna för inga pengar vid en konkurs. Staten får inga pengar vid konkurs. De anställda kommer få lönegaranti upp till ett maxbelopp som inte ens täcker en normal uppsägningstid för att sedan stå helt utan arbete och därmed kosta samhället mer än en rekonstruktion nu kan kosta. (vilken företaget sedan kommer att få betala tillbaka när man börjar om. Om man nu får chansen)

Olyckskorparna gormar högt om att ingen vill köpa företagets produkter. Snålsvensken väljer att köpa utländska produkter ja, företaget har trots stillastående lina haft en orderingång från övriga världen på ca 100 produkter om dagen. I varje fall fram till semestern. Alla vet att i varje fall en rysk medborgare ser stora investeringsmöjligheter i företaget, men just pga sitt medborgarskap i landet i öst nekas han möjligheten. Rädslan för "maffian" som han borde tillhöra då han så pass ung skapat sig en så stor förmögenhet måste ha bakom sig gör att staten väljer att göra bortåt 20.000 svenskar arbetslösa. (siffran är uppskattad utav en ekonom på handelshögskolan i Gbg för något år sedan och utgår inte bara på de direkt anställda i fabriken utan även underleverantörer, butiks-, restaurangpersonal samt hur det med största trolighet kommer att slå mot den andra fabriken i Sverige som har samma inriktning)

Idag kommer dock beskedet om företaget får genomgå en rekonstruktion. För de anställda skulle det betyda att lönen kommer inom kort. Företagets ledning får en tidsfrist att få fram pengar som är på gång men inte ännu hunnit hela vägen fram.

Så idag är det verkligen väntans dag.

För mig skulle ett ja betyda lite lugn inför den närmsta framtiden. Framtiden då barnafödande står högst upp på listan. Vore skönt att få ha en närvarande make vid min sida då.

Han som liknar Mario??

Förut satt vi och pratade om ett program jag och maken såg i går där socialdemokraternas ledare Håkan Juholt intervjuades. Försökte beskriva honom för Ida och efter en liten stund sa hon "Han som är lik super Mario Bros?" :-)

Såna kommentarer ääälskar jag!

Mäklarbesök.

Inte för att vi ska sälja utan för vi blev så goda vänner då vi sålde vårt förra och köpte detta huset. Kan tro det nog är roligt för en mäklare att sälja ett riktigt renoveringsobjekt för att sedan återkomma några år senare och mötas av ett relativit ändrat hus.

Tyvärr blir det ju för sällan man ses, speciellt då man har barn och får barn mm. Vi hade en stadig träffpunkt ett tag där vi sågs varje vecka på ett träningspass men det kom barnafödande mellan och lagom till vardagen ordnat sig för henne igen så är jag i samma sits. Men vi bestämde vi kör igång i februari!

Vi insåg vi hade ett annat stort gemensamt intresse idag med, bakning, matlagning och allmänt husmorspysslande så som safta och sylta. :-)

Tiden flög verkligen iväg. Och värderingen? Jodå, låg ungefär där vi räknat med så vem vet.. ;-)

Klia, klia. Riv, riv

Kärajisstaness vad magen kliar nu! Skinnet är dessutom så tunt att det gör lite ont att klia på det. Smörjer med en kakaosmörskräm från The Body shop. Den sägs vara bra just för gravida, växande magar. Inte för min växer så mycket mer just nu men den sjunker ju som sagt och då flyttas den mest uttöjda ytan nedåt och kliar.

Jag har även fått ett myggbett på min högra fot. Vid ankeln, den knölen man har på insidan liksom. Å det kliar. Å gör ont. I hela foten! Foten är dessutom svullen. Sånt där ödem som gravida får i slutet. Vätskefyllda fötter. Berättade för Ida om hur mina fötter sett ut sommaren jag väntade henne. Hur maken då tryckte och det blev stora gropar på fötterna. Hon har alltsedan dess gått och tryckt på mina fötter för att få se dessa gropar men de har kommit först nu. Till hennes glädje, min sorg.

23 dagar kvar till BF.

Going dooooooown

Å nu talar vi om magen. Den sjunker mer och mer. Är lite kul att träffa folk en dag och sedan någon/några dagar senare som utbrister "Nämen vad magen har sjunkit!!" Speciellt efter mer eller mindre de senaste månaderna när folk sagt "men du är ju inte så stor".. Har svårt att höra just den kommentaren då jag själv tycker magen är stor men efter att ha funderat så har jag kommit fram till att en trolig orsak till att de inte upplever mig som stor är för att jag inte blivit större som person. Alltså, jag har ju inte direkt gått upp i vikt inte lagt ut som många gravid tenderar att göra. För magen, den är stoor och nu på väg nedåt :-)

Idag har jag haft en riktigt lugn dag. Vaknade vid 6.30 och efter jag fått i väg Ida så åt jag lite frukost och tänkte sedan läsa tidningen i sängen men råkade visst somna ;-) 2 sköna timmar senare vakande jag och gick upp för att pyssla lite. EN tvättmaskin startades och sedan hamnade jag i soffan framför CSImaraton. Vid 14 tiden börja jag fixa inför en go vän som skulle komma på besök och inför middagen. Vännen kom och sedan Ida och middagen puttrade på spisen. Idag blev det nötstek med potatis och sås. Ida och maken for iväg på badmintonträning och vid 18.20 åkte min vän hem. Samtidigt kom svärföräldrarna förbi med färska lingon, lingonsylt och Bonäspotatis :-) De for hemåt och då kom mina föräldrar. Sedan kom familjen hem och nu sitter jag här i soffan och är helt slut :-) Älskar att få besök även om det tar på krafterna. (kan ju alltid sova igen en annan dag, än så länge..)

Himla gott

Jag är ingen kaffeälskare. Visst, en latte kan slinka ned men då gärna med mycket mjölk och/eller någon smarrig kaffesyrup i.
Nä, te är mer min melodi. Förr hade jag en hel bänk fylld med teburkar med olika sorters te i men det tog ju sådan plats.. Nu har jag några olika sorter i mitt skafferi och en av dessa sorter är Kobbs Himla gott. Ett gott fruktigt te som lämpar sig till det mesta. Å det är ju inte utan att jag drar på smilbanden åt namnet, så passande! :-)

Dagen till ära

Igår försökte jag göra mig lite fin. Hittade från när jag väntade Ida både mammastrumpbyxor och mammatrosor. (nåväl, sexiga är de inte men hela magen får plats i och jag kan väl säga jag känner mig finare då än när trosan ligger rullad under magen..) Till detta tog jag en gråvitsvart klänning. Å kände mig såå fin. Dock var det ju fint väder och strumpbyxorna åkte av innan jag ens hunnit sminka klart mig. På med ett par leggins och så iväg. Tog i farten med mig en varm tröja. (behöver jag säga den låg nedknölad i kassen hela tiden, det var ju vart ute sa ja ju...)

Redan i bilen ned kände jag att den braiga trosan inte alls kändes så bra över magen. Kliade, kanade och var allmänt bångstyrig. Efter en tur på stan och lunchdate med goaste vännerna så hade det blivit dags för mvcbesöket. Hastade in på toan. Nää, trosan var INTE bekväm. Höll på och få ett spel på toan. In till barnmorskan som vägde mig, tog div prover och sedan skulle mäta magen, lyssna på Liten och sedan känna efter hur hen ligger. Beklagade mig lite om att mammatrosor inte var så sköna som jag mindes dem från sist. Nä, sa hon det är många som tror de ska vara sköna men blir besvikna.

När jag lämnade mvc började det ösregna. Som en halvdränkt katt kom jag slutligen fram till min bil. Ida hade ringt och ville bli upphämtad då hon så lämpligen lagt sin regnjacka UNDER gympakläderna. Nu hör det ju inte till vanligheterna att jag kör för att hämta henne när vi bor så nära men nu var jag ju ändå i bilen så.. Och just som jag började backa upp på vår uppfart kom jag på vi skulle ju handla lite mjölk mm. Bara att köra till affären.. *suck*

3 paket mjölk, ett paket yoghurt, en klase bananer och en ask med kärnfria vindruvor och 110 kr fattigare körde vi hemåt igen. In med varorna i kylen, städa kaninpojkens bur och så läxläsning. Klockan var nu 15.20 när allt var klart. Jag hade fått för mig Idas kompis skulle vara här kl 16 men Ida sa nej så jag fick smsa maken å få svaret hon nog skulle komma vid 16.30. Stöp i säng och sov fem kvart i timmen. Maken kom hem 16.20 och jag bara låg kvar i sängen, oförmögen att röra mig.

Kompisen kom och det blev liv i luckan på Idas rum. Vi gjorde middag och tjejerna åt med god aptit. Kompisen blev hämtad och kvällsritualen körde igång. När Ida och jag gosat godnatt fastnade jag framför tvn en sväng och inte förrän jag skulle lägga mig kom jag att tänka på trosorna igen. Tog av dem och insåg vad som var "problemet"... Resåren var helt slut. Den hade t.o.m smulat sig så magen var svartprickig..

Så dagen till ära, mammatrosorna åkte i soporna, jag fick myst med goa vänner och veta att Liten ligger rätt inför vad som komma skall. Bara hoppas nu hen ligger kvar.. ;-)

Upp och ned.

Liten har vänt sig ned med huvudet. Det som brukar komma tryckande/farande är precis vad jag trodde en liten rumpa :-)

Idag var alla värden finfina. Min viktuppgång var denna gången 0,1 kg. På två veckor. ;-) Totalt 5,3 kg.

Nytt besök hos MVC

Ja, då var vi inne i september månad. Månaden då JAG säger Liten kommer kika ut. Ungefär nu (10.20) skulle jag varit klar uppe på kemlab med provtagningen. Kan väl säga att jag är rätt nöjd jag avbokade då jag verkar ta över makens förkylning. Tät i näsan, skallevärk och en otrolig trötthet i hela kroppen. Ont i skinnet så där som jag brukar få innan febern bryter ut. C-vitamins bombning och vila så ska nog vi ta udden av detta med.

Men, idag är det även ett besök hos mödravården igen. Mödravård.. Efter denna graviditet vete katten om jag vill kalla det vård. Uppsikt över fortlöpandet av en graviditet gentemot vård av en blivande moder.. Nä, Sverige 2011 är ingen vård för blivande mödrar. I mina ögon ska den blivande moderns frågor, tankar och önskemål bemötas med respekt och empati, inte som i mitt fall med svar som "sånt gör vi inte vid detta besöket", "lider du utav det får du söka läkarhjälp" Jag är väldigt tacksam för att jag är omföderska och har viss kunskap med mig i bagaget. Hade jag mött den bm jag har på mvc denna gången första gången hade jag nog varit livrädd för vad som komma skall. Nu KAN det hända hon är som hon är mot mig för jag just är omföderska, men om någon frågar hur bebisen ligger just för tillfället i magen så anser jag att man lägger sina vana händer på den gravidas mage och känner efter. Även om bebisen kan vända sig 2000 gånger efter man känt så får den blivande modern ett hum om hur det känns när bebisen ligger si eller så. Jag vet bebisen ändrar ställning ofta. Ida låg i ruckbart läge veckan innan de upptäckte hon satt i säte.

Nåväl, jag ska snart fara ned mot centrum för att köpa vinterkläder till Ida, så det är fixat innan Liten kommer. Sedan fyller en av mina goda kursare år idag så det blir lite lunchdate innan mvc. Och sedan susa hemåt till Ida och göra läxor med henne innan jag får ta en tupplur. Klockan 16 kommer sedan en kompis till henne för lek medan hennes föräldrar är på föräldramöte. Hur gick det med vilandet och motandet av förkylningen?? Nåväl, det ger sig nog ;-)