Fullt ös, medvetslös

Ja.. Sista tiden har det verkligen varit 180 hela tiden. Jobb, skola, träningar (för Ida, själv hinner jag inte) och så vår ständige följeslagare.. Maken har en helg åkt med Ida till Sälen, en långhelg åkt till Hemsedal med gamla jobbgänget och jag har styrt skutan så gott jag kunnat. Denna veckan har jag börjat med mina utvecklingssamtal, roligt men utmanande och därmed går mycket energi dit.

Idag ska solen skina och "de" har lovat 12-14 grader ute. Men jag ska vara handbollsmorsa hela dagen så jag missar det :( Fast jag är såå glad Ida gillar handbollen! Nästa helg är det cup i en stad långt hemifrån så Ida och gänget ska sova över fredag-söndag. Vi kommer åka dit men har ingen möjlighet att sova kvar. Tror inte jag behöver säga det är med stor oro vi släpper iväg henne.. Det kommer finnas många lockelser och senaste tiden har hon haft grymt svårt att motstå minsta lilla. Bstoppar på 24 och dalar på 1,8.. Tränarna är bra som tränare men de har ingen erfarenhet av diabetes mm. Samt att de har 22 ungar till att se efter. Vi har sagt att vid bra värden får hon stanna men drar det upp mot 15 får hon åka med hem över natten. I helgen som var blev hon så pass hög att hon mådde illa. Jobbigt att stå bredvid men samtidigt bra för henne att få känna på vad som händer. 

Annars mår vi bra, de övriga tre har dragits med en jobbig förkylning men nu verkar de pigga igen. Vi tackar vår lyckliga stjärna vi sluppit (peppar peppar) magsjuka. Känns som vi har det tufft ändå utan att behöva den i huset också. Vill inte behöva bo i karantän på sjukhuset. 

Nu är det strax dags att väcka handbollstjejen så en go helg på er! Njut av solen och värmen och mys för mig med.