Nä, jag lär inte vinna priset som "Mother of the year 2014". Inte ens bli nominerad just nu.. *suck* Men så är det väl i livet när man curlat och alltid sagt ja före nej. Att jag sa ja till att hon fick ta med en kompis till när hon skulle åka till ett köpcentra för att luncha med sin far. Eller att jag sa ja till att hon fick sova i tält med sin kompis hos kompisen. Eller att jag sa ja till en skål med glass. Eller ja till än det ena än det andra. Det är de gånger jag säger nej som hon hänger upp sig på. Som att jag sa nej till att ha en vit prydnadskudde och en vit teddyfilt med sig i tältet i natt. Nej till att åka hem till kompisen med smutsiga kläder. Nej till att ha med sig ipaden. Det är sånt hon tjurar för.
Enligt Ida säger jag oftare nej än ja men jag tycker inte det själv. Funderar på hur jag ska komma till en lösning på problemet men då är enda lösningen JAG ser att säga nej oftare och till fler saker..
Man kan sedan tänka att man kan ju välja sina fighter och visst, blir hennes fina kudde och filt förstörda så har hon fått ha dem men kommer vara sååååå ledsen för att de är just förstörda. Smutsiga kläder är aldrig accepterat så där ger jag mig icke! (givetvis ska de få leka/hänga så de blir smutsiga mm men inför en övernattning byter man om!) Då är det ipaden kvar.. Visst, de KAN ha mycket kul med den tillsammans men när jag och min bästa kompis sov i tält/lekstuga så var det ju för att umgås. Tissla och tassla. Minns någon gång vi hade med oss nära Kalle tidningar men det var inte en av de gångerna som gick till världshistorien som de roligaste.
Nåväl, inget jag kan rå på länge då hon surmulet redan cyklat iväg. Piska och morot Åza ;-) Pest eller kolera..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar