Usch! Vad det är jobbigt när ens mage krånglar. I går vaknade jag dock utsövd efter en hel natts sömn (tack gode gud för att Grynet sover nätterna igenom) Jag gjorde en lugn morgon med frukost för Gry och sedan för mig och Ida. Allt var frid och fröjd. Magen kändes men mest som om den var tom (vilket den ju givetvis var dels efter en hel natt och dels för den inte fått något på nästan 20 timmar) Jag kokade havregrynsgröt och tog på lite äpplemos och en liiiiten slatt låglaktosmjölk. Tog en liiiten macka med kaviar och ett halvt glas juice. Från första tuggan slunkit ned till jag satt på porslinsstolen gick det ganska exakt 15 minuter.. *djup suck*
Kroppen hann inte ens reagera på att den kanske skulle utvinna något utav det som den erbjöds förrän det var ute igen. Jag kände mig nästan svimfärdig. Där kom dock mina år inom serviceyrke till hjälp, ni vet clownen ler men ingen ser dess tårar typ. Lyckades få in oss (det var ju sovdags för Grynet) i sängen och slocknade på några minuter efter jag förvissat mig om att Gry sov. Ida är ju så pass stor så hon fixade för sig själv en lekkompis.
Då vi skulle i väg och klippa oss (nästan enda chansen att bli klippt innan skolstart för Idas del) så hade jag sagt till Ida att kl 14 måste hon vara hemma. Jag vaknade 13.30 och gav Gry lunch, fixade några tortellinis till Ida och så åt vi. Aningen matt men med liiite kraft från det lilla jag åt gick sedan resten av dagen. Vågade mig inte på att äta något förrän jag var hemma på kvällen sedan. (tur jag är överviktig så kroppen har att ta av..)
Idag har jag endast ätit en del av en höhökaka och druckit en kopp te än så länge. Vågar inte ta några större portioner, inte heller äta för ofta. Enda positiva i det hela är att det inte verkar smittsamt då ingen i familjen insjuknat.
Men anar jag ljuset i tunneln tro?? Har än så länge inte behövt rusa till toan. Magen rumlar lite men inte så som den gjort.. Håller tummarna !! :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar