Va?? Har det varit helg?

Ojojoj.. Snart är lilla skötebarnet, även kallad c-uppsatsen, färdig för att lämna sina mammors trygga famn och bege sig ut i vida världen. Men i helgen har hen fått mycket omvårdnad, kärlek och kvalitetstid med mammorna. Det är annat än vad våra "riktiga" barn fått minsann. Maken berättade att Ida frågat hur långt det var till Vara. När han sa det är nästan en timme bort fick hon något i blicken och mumlade att om nu hennes mamma kom hem vid 18 så skulle inte de andra barnen träffa sin mamma förrän en timme senare.... Å hon som längtade sååå efter sin, hur stod de andra ut?!!

Ja, helgen har gått åt till skolarbete. 10-18,30 på lördagen och 10-17,45 på söndagen har vi häckat på högskolan. Relativt ensamma men jäkligt effektiva måste jag få säga! Lustig var det på söndagen så kom en tjej som även varit där på lördagen och tydligen var doktorand. Hon susade förbi oss men kom tillbaka och frågade, visst satt ni här i går med?! Hon tyckte vi var flitiga och när vi berättade om vad vi skrev om blev hon imponerad. Då kommer d-uppsatsen gå som en dans tyckte hon. Nää, det blir ingen d-uppsats sa vi i kör. :-)

Idag när jag var på skolan kändes det nästan lite trångt efter att ha varit ensamma i två dagar ;-) Om någon undrar så är det nu 19 veckor kvar tills jag kan börja jobba med världens bästa yrke "på riktigt". Det känns visserligen som jag gör det på riktigt även när jag går som vikarie men.. Tja, jag kommer få mer betalt och det kommer vara ett annat ansvar, på gott och ont förstås.

Nähä, nu har jag både pluggat lite inför morgondagens studiegruppsträff och hunnit uppdatera er lite om mitt liv så nu får jag nog gå ned till familjen och se till att få barnen i säng så jag och maken kan umgås lite innan John Blund kommer för natten. 21 är det ju CSI också.. ;-)

Fredag..

Jaha, då var det fredag igen då. Hur fort går inte veckorna egentligen?? På sätt och vis är det ju visserligen bra de går fort men vart finns nödbromsen sedan när jag vill det ska lååångsamt igen??

Maken for till Stockholmo i onsdags och väntas hem runt midnatt i kväll. Ida stack iväg på kalas hos en kompis för nån timme sedan och Gry.. Ja hon kikar just nu på Teletubbisarna men kommer lommandes och kikar vad jag gör tittsomtätt. Så någon direkt myskänsla har jag inte direkt. Även om jag både tänt ljus och i kaminen. Saknar familjen runt mig..

Grynet var hos farfar medan jag var i skolan idag. Hade gått jättebra. :-) Jag var bara halvdag där idag så då funkade det ju smidigt. Måndag ska jag också gå halvdag men eftermiddag då så farmor och farfar får ha sovpasset samt en stunds busande.
Nu ska jag ta och göra lite kvällsmat åt mig och lillgosan. Vad vet jag inte ännu men lutar åt varma mackor.
Passar på att önska dig/er en skön helg!!

Ekorrhjulet snurrar på

I fredags var det examen och lördag fest. Och i går (tisdag) var det ny kursstart. Jag kände ingen och klassen var relativt  liten (19 st) Jag var inte äldst (men näst äldst..) Jag brukar inte ha några problem att ta kontakt och det är (som ni som känner mig vet mycket väl..*fniss*) sällan så att jag är tyst. Men i går var det ingen stor Åza som satt där och kände sig otroligt vilsen. Saknade mina gamla kursare. Saknade familjekänslan som alltid var runt oss i skolan. Satt och tänkte på allt vi gått igenom tillsammans under de tre åren vi gick ihop. Hur mycket man vet om dem och inget om dem som nu satt runt mig. Hur mycket alla mina gamla kursare visste/vet om mig och hur lite dessa nya vet.. Orkar jag lära känna alla nya? För 20 veckor. Mina gamla kursare visste om min historia och jag deras. Alla visste jag är laktosintolerant, har två töser med 9 år mellan. Många delade min längtan då Grynet äntrade min värld. Vet om hur jag kämpar med att få ihop vardagen med att hjälpa mina föräldrar så mycket det går, renovera huset, umgås med vänner, jobba och på det då studera in emellan.. De vet vi har en segelbåt på kusten, att vi åker till svärföräldrarnas stuga i Dalarna och att vi hade en utekanin som var Idas "lillebror" till hon fick ett riktigt syskon.. Det gör ont när vänner man är så van att ha nära in på sig inte är lika nära, för att inte säga väldigt långt bort. Vad jag mest vill säga är väl att jag saknar er så otroligt mycket. Bara så ni vet... ;-)

Ska även berätta att i detta hjul nu då som snurrar på så blev det en ny studiegrupp, alla vet ju hvs förkärlek till dessa studiegrupper. Hamnade i en grupp med 4 stycken trevliga människor. (så jag kommer överleva, även om jag saknar er!) Och jag blev glatt överraskad ( nä, det är fel ord egentligen.. ) över att det verkar vara 4 drivna människor. Känns som vi ska få jobbat undan uppgifterna ganska kvickt vilket ju är bra. (som ni vet hatar jag ju att ha saker hängande efter/över mig)

I vardagen annars nu då så har maken åkt till huvudstaden för några dagars kurs. Det gör att jag varken har tid att fnula på c-uppsatsen eller läsa nu några dagar. Gry är i bästa upptäckar åldern och INGET får gå mistes om. Så att ens tro det skulle gå att göra något annat än att vara med henne är en dödsdom. Älskade gullungen!!

Livets hårda skola

Ja, som jag skrev i förra inlägget så är Gry en kavat och tuff tjej. Det medför många gånger att hon får gå i livets hårda skola med blåmärken, skrapsår och stora tårar. Idag har hon lite lätt feber men ut en stund måste vi ju ändå så vi gick ut och då det snöar blev det att vi blev ståendes och prata med en granne. Gry tyckte väl inte det var så värst kul så hon gick vidare och halkade på en isfläck som gömdes under snön. Det bar sig inte bättre än att hon drog sin lilla söta näsa rätt i grannens mur och har nu en skrapad näsa. Stora tårar och illtjut följde i dess spår. Fördelen med att hon har liiite feber är att hon är extra gosig, nackdelen är att hon helst vill hänga i famnen heeela tiden. Mammas hjärteGry!

Dagar fyllda med bus

Ja, med en snart 16 månaders tuff och kavat tjej är dagarna verkligen fyllda med bus. Det kan vara allt ifrån att smyga upp i fåtöljen bredvid bokhyllan, lirka ut någon av mammas kokböcker och sedan slå sig ned i fåtöljen och bläddra så där på barns vis i dem. Eller så går hon in i sovrummet, öppnar mammas garderob och drar ut alla strumpor. Häromdagen var hon med sin far på toaletten. Medan han gjorde sitt syfte därinne lekte hon med duschdörren. Vi har en sån där som rullar på hjul då det är ett ganska smalt duschrum. Hon drog igen dörren och maken tänkte vad gott nu va hon där inne. (alltid skönt att veta vart man har henne...) Ända tills han hörde hur hon vred på vattenkranen i duschen och mer eller mindre "dränkte" sig själv. Iskallt vatten och med kläder på helt oförberedd på vad som hände var det en både chockad och förlägen Gry som rusade ut. Vi har tänkt att gott nu gör hon inte om det men idag hände det igen.. *suck*

Upptäcka, undersöka och utforska är Grys tre ledord. :-)

God fortsättning!!

Oj, då har visst både jul och nyår passerat utan att jag skrivit en endaste liten rad.. Men som ni nog förstår har det varit fullt ös. De sista julklapparna hann inhandlas, julafton kom och Ida blev överlycklig över strumpklappen (den som vi har som tradition att öppna på morgonen och som ligger i en julstrumpa med en nalle) I år låg det biljetter till Melodifestivalen i Göteborg, livesändningen. Båda barnen fick mycket kläder, vilket både behövde men även andra matnyttiga saker fanns under granen. Själv fick jag en kanonfin tavla föreställande olika bilder på tjejerna. *kärlek*

Juldagen for Ida ihop med svärföräldrarna till stugan. Maken, Gry och jag åt middag hos mina föräldrar och hade sedan en soft kväll. Kan erkänna jag var i det närmaste lamslagen efter hösten av trötthet.. Annandagen grejade vi och den 27 tänkte vi åka till Överby för att shoppa lite. Det höll på att gå om intet då jag halkade på den ishala trappan och slog mig rejält. Blev livrädd jag brutit mig men tack och lov verkar det gått bra. Hade ont som tusan i axel/armen ett par dagar efter. Slog även i rumpan och 3-4 dagar efter olyckan kollade maken och tappade andan över hur blått det var!!
I varje fall så for vi efter en stund till köpcentrat och maken hittade lite granna medan jag mest hade ont. På fredagen for vi upp till stugan vi med och där firade vi sedan nyår. Nyårsdagen for vi hemåt och nu har vi några sköna dagar kvar innan vårterminen kör igång för Ida och sedan även för mig..
Den 18/1 kommer vi ha vår avslutningscermoni på HV. Helt galet att det redan är 3,5 år sedan vi började utbildningen. Vet att somliga av mina kursare redan fått jobb och jag hoppas även jag kommer få något den dagen jag är klar i vår. Har ju några kurser kvar efter att jag var mammaledig med Grynet. :-) Kommer bli en tuff vår men samtidigt rolig.

Så, God fortsättning på dig!!