Enligt mig

Alltså, jag är jag. Ingen annan kommer någonsin kunna bli mig. Jag är som jag är, somliga gillar det andra inte. Så enkelt är det med det. Men hur är jag då? Utan att bli alltför invecklad i mig själv så anser jag själv att jag är en sådan som jag vill andra ska vara mot mig. Jag orkar inte hålla på med skitsnackande, jag berättar inga hemligheter som sagts till mig i förtroende och jag ställer upp när jag kanske kan hjälpa någon framåt i sitt liv. Jag delar gärna med mig av det kan kan/vet och jag är inte känd som någon snål person (inte vad jag själv vet om i varje fall).
Därför blir jag så upprörd när andra gör precis tvärt om. Härom veckan skulle jag ställa en mycket kort fråga till en lärare på skolan. Visst, man skulle ha bokat tid men det var inte så att det stod någon och väntade och min lilla fråga tog 2 minuter. Max! Nu var jag inte ensam utan hade min studiegrupp med mig och det kan mycket väl uppfattats som vi skulle ta längre tid på oss men vi var inne hos läraren i max 2 minuter. Totalt. Att då få höra hur en person säger till en av mina studiegruppskompisar att det var dålig stil av oss att tränga oss före, fick mig att se rött. Är man inte på plats i tid, kan man väl inte kräva något anser jag? Och själva kommentaren var så onödig då vi verkligen inte tog någon tid i anspråk. För mig går läraryrket ut på att tillsammans hjälpas åt att komma framåt, inte fälla krokben för varandra i någon sorts kamp att komma före? Men, återigen, det är enligt mig det.

En sak jag tror kan störa folk hos mig är att jag inte gillar att ha saker efter mig. Jag kan verka aningen "gå-påig" i min framtoning när jag vill få något gjort. Mina studiekompisar genom åren på HV har alla fått "smaka" på den drivkraften. Hellre göra uppgifter som kommer samma dag än vänta till sista stund. Kan vara min livserfarenhet och ålder som driver mig, men jag skyller nästan alltid på barnen. *fniss* Jag kan aldrig veta om de är friska i morgon så då är det bättre jag gör det idag och vårdar dem i morgon om de är sjuka. Typ. Sedan tycker jag om att kunna "bocka av" saker, och när det är avbockat kunna slappa. Jodå, jag gillar allt att slappa :-) Såg på Mia på Grötö att Maria Lundqvist och jag var lite lika. Vi tycker båda två om att skriva långa listor med saker som "måste" göras och att vi även skriver upp saker vi redan gjort för att få bocka av dem sedan. :-)
På min lista idag stod det bla;
Badysimma. V (avbockad)
Plugga V
Skriva på en skoluppgift V
Läsa några fd kursares uppsats och ge feedback V
Gå en promenad
Ha lördagsmys med familjen
och vila middag
Ordningen på listan borde vara annorlunda då solen skiner men det som är kvar är saker jag gladeligen gör och som egentligen inte ska ses som "måsten". (ja, jag gillar att babysimma men anledningen till att den är överst är för att den tiden kan jag inte styra över själv) Och ska jag få mig att känna mig extra duktig skriver jag till saker som köra diskmaskinen, dammsuga övervåningen, hänga tvätten, bädda sängen mm bara för det är ju saker jag gjort och mer eller mindre gör varje dag men allt som är avbockat är gjort och får mig att känna mig duktig. Återigen, detta är enligt mig något bra. :-)