I den bästa av världar blir inte vi vuxna sjuka, eller måste vabba för sjukt barn men ibland blir det så ändå att det inträffar. I går och idag var en sådan dag på mitt jobb. Och jag måste säga att jag faktiskt är lite stolt över mig själv att jag (och våra duktiga vikarier samt en av mina ordinarie kollegor) rodde detta i land.
Dock blir jag ledsen när föräldrar lämnar över sjuka och hängiga barn. Det ÄR ett högt tempo på en förskola även om de minsta erbjuds vila (alla barn FÅR vila men föräldrarna föredrar oftast de somnar i tid på kvällarna..) Även om ett barn orkar leka hemma och är på glatt humör måste man se till barnets bästa. Orkar de leka i många timmar? Aldrig kunna gå undan och aldrig få vara still någon längre stund? Visst, vi kan ringa när det inte går längre för barnet men hur mår barnet då? Innerst inne..
Men idag i varje fall så blev inte dagen som det var tänkt men det blev bra ändå, vilket det ju oftast blir bara man tar det lugnt och släpper kraven man ställer på sig själv (vilka ju jag, som ni säkerligen vet, har höga på mig själv..)
Nu ska jag strax åka till tandhygenisten och sedan väntar en myskväll med familjen. I morgon är det återigen dags för sjukhusbesök tillsammans med Ida. Sista för i år i studien, nästa blir i februari om jag räknat rätt där..
Hej hopp!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar