tisdag 29 november 2011

Negativt

I samband med min graviditet blev vissa saker fel, helt fel. Redan första mötet med barnmorskan var fel. Vi klickade inte med varandra. Jag kände mig liksom liten i hennes närhet, som jag tog hennes tid. Fick även känslan av att sitta hos en psykolog "å hur känner du inför detta?" Droppen blev den gången när hon tyckte mitt blodsocker var för högt och istället för att låta mig komma tillbaka sände en remiss till kemlabb. Gick inte att kommunicera med henne. Eller när hon frågade om något var jobbigt och jag svarade på frågan och fick då kastat i ansiktet, ja så är det att vara gravid. Hon ville jag skulle svara men när jag gjorde det var det fel.. *suck*

Nästa dåliga bemötande var när jag ringde in till förlossningen då vattnet gått. Barnmorskan frågade 3-4 gånger om vattnet verkligen hade gått. Hur kunde jag vara säker frågade hon. Kanske för det nu är en mindre sjö på badrumsgolvet och något som kunde liknas med göta älv syntes från sängen in till badrummet?! När hon slutligen var övertygad fick jag en tid att komma in, klockan 17. 7 timmar senare. Vid klockan 13 ringde jag in för jag hade lite blod i vattnet. Då svarade en surkart att det inte var något att ringa för. Okej sa jag då ber jag om ursäkt.. Säger då jag ska vara inne vid 17 varpå hon säger det ska jag visst inte vara, räcker jag kommer in vid 19-20 tiden. Så tillvida inga värkar startar. Dock ska jag ringa innan! Säger hon med bestämd stämma. Vid 18.30 ringer jag in för att vara i god tid. Då får jag skäll för jag skulle ju varit inne klockan 17! Vi åker in och jag skäms trots jag förklarat jag fått det ändrat utav en kollega till dem. När vi ringt på kommer två barnmorsker och möter oss, den ena går förbi oss och kommer liksom bakifrån. Den som är framför oss säger något som jag uppfattar ska vara något till kollegan bakom varpå jag får en blick från damen framför som om jag är knäpp.

Sedan blev vi ju kvar där så jäkla länge, de borde väl ha mött barn förr som inte gillar att mamma ligger på rygg med CTGn. Fast tydligen inte..

Efter själva förlossningen blev vi kvar i förlossningssalen i flera timmar. En barnmorska som skulle städa upp kommer in och utbrister, är ni kvar ännu??

Sedan visan på bb.. Mardrömmen jag verkligen inte önskar någon.

Och så har vi bvcresan..

Man kan tycka jag gnäller nu och är negativ men mina känslor är just mina och jag har verkligen upplevt detta som negativt. Det är saker jag INTE upplevde när jag fick Ida. Hade jag det så hade jag nog trott det skulle vara så.
Som gravid har man sina känslor mer eller mindre utanpå kroppen. Därför är bemötandet oerhört viktigt.

Himla tur det hela ledde till en sådan underbar unge. :-)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar