måndag 16 januari 2012

Dopdagen

Ja, så kom äntligen dopdagen för Gry. Vad det blev att greja inför detta dopet, gjorde säkerligen lika mycket inför Idas dop med de har jag förträngt. ;-)
Vi fick nyckeln på fredagen och var dit på kvällen och möblerade upp så alla skulle få sittplats samt presentbordet och matbordet där maten skulle stå mm. På lördagen tyckte jag vi skulle ju ha hela förmiddagen på oss att fixa i ordning men helt plötsligt var klockan 11.30 och jag hade bara hunnit duscha.. Försökte få Gry att sova men det tyckte hon var helt onödigt. *suck* Maken hämtade tårtorna och brödet vi beställt och körde till lokalen sedan kom han hem och fick ta Grynet i vagnen så jag fick fixat mig och Ida för att sedan gå till lokalen. Hann dit innan gästerna i varje fall.. ;-)
Fick kollat upp att allt såg bra ut och sedan blev jag sittandes inne på toaletten och amma medan jag hörde hur gästerna började anlända. Satte på Gry dopklänningen och gick ut och försökte hälsa alla välkomna. Dopet började och blev så där fint som jag hoppats på. Gry var pigg och glad (bristen på sömn till trots) Min goa vän Anna läste dikten jag fick av goa Linda då Gry var nyfödd. Tårarna rann friskt trots att jag kämpade emot så gott jag kunde. Ida hällde upp dopvattnet så stolt och solosången ramade in allt.
Maten var god och vilka fina gåvor lilla snäckan fick! Tack alla goa vänner!! Tack även till alla som hjälptes åt i köket och Annelie för diskandet (var ju kanon du gjorde det då diskmaskinen krånglade)
Gry fick så mycket uppmärksamhet att hon till slut inte visste varken ut eller in. Sa åt svägerskan att lägga henne på golvet och medan hon fixade med en filt till golvet la hon henne i barnvagnen och jösses vad nöjd hon blev. :-)
Det enda tråkiga med denna fina dagen var att jag knappt hann säga hej till gästerna. Men det inbjuder ju till att snart ses igen! :-D

Lägger in den fina dikten som Anna läste så vackert för Gry.


Är det du, är det du, allra käraste barn

som har kommit till sist ändå

Om du kunde begripa vad jag längtat

men det kan du kanske aldrig förstå

Tänk att du skulle komma till sist

det vågade jag knappast tro

fast det var min enda beständiga dröm

som aldrig kom till ro..


Kom och sätt dig hos mig, lilla barn

så jag kan krama dig sakta ett slag

Jag vill känna att du är mig nära

Jag vill höra ditt andetag

Tänk vad allting konstigt och krångligt

med ens blev lätt att förstå

Hjärtans allra käraste barn

så väl att du kom ändå.


Varmt tack till alla goa vänner, släkt och finfina Janne som kom och förgyllde vår dag. En av Sveriges bästa präster huserar i Masthuggets kyrka. Många har hört av sig efter dopet och berättat hur bra dopakten var, du är verkligen rätt man på rätt plats vännen!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar