Via facebook har jag fått många tips, råd och kommentarer (tack alla goa vänner för era värmande tankar och lyckönskningar) Något som de flesta säger är att ersättning är bra och att jag gott kan ge henne det. Nu ger vi henne just det, har gjort ända sedan vi kom hem. Vi har även tagit matvikt på henne vid något tillfälle och just den gången hade hon fått i sig mycket mjölk från mig varpå vi inte gett ersättning vid varje mål. I måndags när hon gått ned i fick vi rådet att matväga mellan varje bröst och amma varannan timme. När man som vi har en tjej som gärna snuttar länge vid bröstet kan ett amningstillfälle ta allt mellan 30-90 minuter. Och i och med att hon inte får i sig så mycket somnar hon gärna vilket leder till att hon inte just får i sig mycket. (moment 22) Och så ska jag då amma igen strax efter hon slutat. Tror inte jag behöver säga det låste sig BIG TIME! Jag bröt helt enkelt ihop rejält. Vanmakten att inte kunna ge sitt barn mat är fruktansvärd. (så jag förstår verkligen allas omtanke med tipsen att ge ersättning) Jag hade pumpat ut mjölk på morgonen innan vi åkte till BVC som hon fick samt att vi gav henne ersättning. Vi fick veta hon skulle ha ca 500 ml på hela dygnet. Och givetvis stöttade vi upp med ersättning när vi insåg hon inte fick tillräckligt från mig.
Nu kan man tycka att det är väl bara att ge ersättning och vara nöjd med att det är så. Men jag VILL amma. Jag vet jag KAN amma. Problemet är att Gry och jag fick en urusel start. Jag var helt slutkörd i och med natten med förvärkar, stressen över att det bara slutade. Den lugna dagen var en dag med mycket känslor och sedan gick ju vattnet dagen efter och sedan följde nästan 3,5 dygn där jag inte fick någon sömn mer än ca 10 min åt gången. Rumsgrannen från helvetet gjorde inte saken bättre och sedan kämpandet med pumpning, matning och att må så dåligt som jag gjorde på bb gav som sagt en urusel start.
Maken köpte en matningskopp till Gry istället för att flaska henne. Det har lett till att hon faktiskt tar bröstena, även utan amningstutan. Matvikterna idag visade även på att hon får mer från mig för varje amningsgång. Läkaren sa som sagt att vi ska ge ersättning efter varje mål nu några dagar, allt för att hon ska nå över sin födelsevikt och orka suga mer från mig.
Ja, jag är väl knäpp som inte ger mig men jag VET ju som sagt jag KAN amma och jag ger mig inte. BVC ligger inte på mig om att amma, där ser de bara till att Grynet inte går upp i vikt och fokus ligger där. Jag kan än idag tycka det var fel att ge ersättning från första början hemma men i relation till hur trött och slutkörd jag var efter veckan innan hon föddes så var det nog bra för Gry att iaf få den. Med Ida var jag inte alls lika trött samt jag fick sova på bb trots vi var tre som delade rum. Hon låg mer eller mindre vid bröstet 24/7 men det drev ju även igång oss.
Men nu blickar vi framåt och visst ska det gå vägen.
Gry äter, sover och jag ska försöka göra detsamma. Jag kanske inte kommer vara så social personligt några veckor framöver men är väldigt glad för alla sms, mail mess på fejjan mm och jag svarar så fort ork finns.
Bamsekramar till er go vänner!
Nej, vännen. Du är inte knäpp för att du inte vill sluta amma. Jag tror också att ni kan fixa det du och Grynet men det gäller att du inte blir för ledsen på vägen dit för det är onödigt. Att tex som jag, tipsa om ersättning är ju bara för att jag haft problem varje gång med denna amning och för att jag haft så mycket småbarn att jag haft svårt att sitta och amma så där mycket som krävs för att det ska funka.Det var lättare att ge flaska och på så vis få tid för de andra också.
SvaraRaderaMen du är en envis själ, misstänker att lilla Grynis är det också så det kommer att gå lysande. ;-)
Kramar i drivor från amåland!! ♥
Ja, vi är rätt envisa båda två :-)
SvaraRaderaKram snäckan!