På en skala

Igår, när vi var på bröllopsfest, frågade en vän till mig "Hur skönt på en skala är det att vara gravid?" Och så höll hon upp sina tio fingrar. En klar tia svarade jag, i och med vi kämpat och längtat så länge.. "På en skala hur gärna skulle du göra om det då?" Frågade hon istället. Återigen en klar tia svara jag :-) Hon tänkte ett tag och så sa hon "Låt mig formulera om mig.. Hur BEKVÄMT är det att vara gravid just nu?" En klar nolla, eller minus tio blev mitt svar.

Hur underbart det än är att äntligen vara gravid så går det inte att komma ifrån det sliter på kroppen och tär på sinnet när man varken kan sitta, ligga eller stå i någon bekväm ställning. Nu var festen igår i en väldigt skön stämning men Liten är inte så liten längre därinne. Trycket både nedåt och runtom är ibland väldigt massivt. Igår domnade mitt ena ben bort medan jag stod och samtalade. Revbenen ömmar stundom efter hårda sparkar eller knuffar och ibland funderar jag på om jag har en osynlig boll mellan knäna då det inte går att gå riktigt. Mecket med att vakna om nätterna och nästan tro det bubblar över för att när jag väl kommer till toan blir 3-5 droppar endast. Halsbrännan, ryggsmärtorna och svårigheterna att få på sig skor på egen hand. MEN!! Jag klagar inte, jag är överlycklig och längtar som en tok efter Liten. (fast som min vän sa igår.. "hade det varit männen som varit gravida så hade det varit en helt annan ton i skällan om gravidbesvär!") ;-)

Så, på en skala hur underbart det är att vara gravid = 10 poäng!
På en skala hur mycket jag längtar efter Liten = 10!

Resten placerar vi inte in på någon skala då det hör samman med de två tiopoängarna ;-)