I går så passade jag på att åka och träna vid 11. Maken var hemma och skulle sedan gå ned till sina föräldrar där Ida sovit över. Jag skulle sedan åka dit så maken och Ida kunde ta bilen och åka till köpcentrat för att se på cirkuskonster. Träningen var tuff men härlig och jag kom rätt svettig dit. Svärmor föreslog jag skulle bada och då vi inget eget kar har så lockade det ju givetvis. Maken och Ida for, jag tappade upp ett bad och visade vart ersättningsflaskan var och förklarade hur de skulle göra. Hann knappt ned i badet förrän Gry började tuta lite. De värmde flaskan och så blev det tyst. I några minuter. Så tog hon i igen. Hörde att nu var det ingen hungergråt utan mer förtvivlan. Hörde även att svärmor och svärfar blev aningen stressade. Jag skyndade mig att skölja av mig och drog snabbt ur proppen. Upp och snabbtorka och ut. Gry gallskrek och var helt otröstlig. Fick henne att lugna sig och gjorde ett snabbt försök att få på mig kläder, hon startade igen och det fick bli amning och hon kom ned i varv. Kunde t.o.m. le åt farfar lite.. Farmor fick dock inte visa sig på ett litet tag utan då kom tårarna igen.
Så länge hon var i min famn gick det sedan bra. Har upplevt detta förut, att hon blir otrygg om inte hon ser mig eller maken. I lördags kunde inte mormor ens hålla henne då vi skulle sätta på oss ytterkläderna utan att hon började gråta förtvivlat. Läste på nätet att detta beteendet är vanligt när de är runt sju månader, att de då börjar förstå sammanhanget med att något försvinner. Minns att Ida var likadan. Enda att göra är att finnas där och börja visa vi går och kommer igen för att sedan utöka tiden vi är borta. För Idas del släppte det runt 1-årsåldern och när vi skolade in henne på förskolan vid 2-årsåldern tyckte pedagogerna att hon var tidig med att fixa lämnandet så lätt. Får hoppas det går lika smidigt med Grynet :-)
Visst kan det vara tungt nu då maken jobbar och kommer vara borta mycket att hon är så hårt knuten vid mig, men hennes trygghet går alla gånger före mitt behov av att träna mm.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar