I lördags var vi ute och gick med vagnen medan Ida cyklade. Är ju så där lagom kul för henne att cykla i vår gångtakt så hon frågade om hon fick cykla hem i förväg, visst sa vi gör det du. Hon drog i väg men då vi ju bor på ett högt berg så kom hon inte så jättelångt före oss och sedan påkallade något hennes uppmärksamhet så vi var bara 5-7 meter bakom henne då hon ställde sig vid ett övergångsställe. En bil körde förbi utan att stanna. En till bil körde förbi utan att stanna. Så kom det en bil på andra körfältet som saktade in och stannade. Ida hade ögonkontakt med hon som körde och vi sa börja gå nu. 2 sekunder senare skrek vi STANNA!! Uppifrån, i det körfältet som är närmast henne kommer en äldre farbror som uppenbarligen inte tänkte stanna lagen till trots. Tjejen i bilen som har stannat ser att bilen inte kommer stanna och hänger sig på tutan och gubben tvärnitar och får stopp halvmetern från Ida. (hon är inte ute i vägen men har börjat gå) Vet ni vad gubben gör som första typ panikgrej?? Han sätter på sig sitt säkerhetsbälte!! Här kommer vi, en barnfamilj med både barnvagn, cyklande barn och två vuxna och visar vi ska gå över och han håller på att meja ned Ida och han har inte ens bältet på sig?! Tjejen som stannade kom nerifrån och hade solen i ögonen men såg oss och stannade. Gubben kom ur rondellen och axade istället för att bromsa då han SKA stanna.
Ida tyckte det var riktigt hemskt och började gråta när vi kommit över vägen och hon var i mammas trygga närhet. Idag är jag arg på mig själv för jag inte tog regnummret så man kunde kontakta honom och påtala hans fel och lära honom lagen.
Ida frågar ofta om hon inte kan få cykla till skolan, men jag säger alltid nej. Har hela tiden tänkt att hon inte är mogen för det men insåg i lördags att hon visst är det men att gamla gubbar inte är redo för att ha henne att ta hänsyn till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar