Söta tanten

I går så for jag, Gry och Ida till köpcentrat för att köpa lite kläder till Ida samt lite basvarupåfyllning. Ida lyckades övertyga mig om att få köpa sig något till discot som var i går på skolan. Å hon lyckades få inte mindre än 4 (!!) plagg. Sedan fick hon hjälpa mig att handla och när vi skulle gå för att betala så fick jag syn på tidningarna och tänkte det var ju länge sedan jag läste en tidning så det ville JAG ha mig en.

Jag vill med ha en tidning sa Ida då..
Nej, passa din syster sa jag å la till nån nytta ska jag väl ha utav dig. (mest för jag fått släpa på både kassar och barnvagnen själv för att Ida tyckte det var tungt å bära och svårt att köra..)

Nu föll det sig så lustigt att när jag sa det så stod en dam och glodde på tidningarna och hon flyttade genast blicken mot mig. Hon blängde surt på mig, tittade medlidsamt mot Ida och så surt på mig igen.

Nu kan ju jag då säga till lilla söta tanten, Ida får ofta en tidning men igår fick hon istället kläder för närmare 500 kronor så sluta bläng på mig som om jag inte unnar mitt barn något men själv köper. Kan vara något att tänka på när man hör föräldrar i matbutiker mm, ett nej just där och då behöver ju inte betyda nej jämt..